Bauhaus-Universität Weimar

Titel:
De elementära arternas betydelse för växtförädlingen
Person:
Nilsson, N. Hjalmar
PURL:
https://digitalesammlungen.uni-weimar.de/viewer/image/lit38178/3/
199 
Dessförinnan hade vi ocksâ mâst slâ in pâ en helt annan väg ân 
den förra, vida kortare och ansprâkslôsare, rakare och mera ôfverskâd- 
lig. Men detta oaktadt och fastän vi sâ att saga hade famnen full af 
färdiga résultat, höll det pâ att gâ oss alldeles som vâra fôregângare, 
dâ frâga bief att redogöra för âtkomstsâttet. 
Det dröjde i sjelfva verket ganska länge, innan den rätta anled- 
ningen till vâr sâ afgjorda framgâng i jemförelse med fôregângarnes 
sparsamma och osäkra résultat bief för oss füllt klar. Till en början 
tycktes denna oss nämligen ligga heit enkelt deri, att vi inskränkte oss 
tili urval af enskilda individ i stallet för det förut öfliga massurvalet, lik- 
som det ej syntes oss osannolikt, att de nya sorter, vi dermed ernädde, 
pâ grund af sin »ungdomlighet» skulle vara mera mottagliga för ett sy- 
stematiskt urval af det gamla slaget. 
Detta misstag var emellertid, som vi snart skola se, blott öfver- 
gäende, men jag har i hvarje fall nu velat väcka erinringen derom för 
att dermed visa, huru nära ett sjelfbedrägeri i denna frâga ligger tili 
hands, till och med dâ de pâtagliga resultatens mängfald, som man 
tycker, borde utesluta hvarje tvekan om deras Ursprung. 
Allt detta sammanhänger emellertid pâ det närmaste med sjelfva 
den historiska utvecklingen af Svalöfs egen arbetsmetod. Det första upp- 
slaget härtill gâr âtminstone sä längt tillbaka i tiden som tili är 1889. 
Jag hade dâ ännu ej direkt med de pâgâende förädlingsarbetena att göra 
men künde dock ej annat än finna det oklokt, att man under sträfvan- 
det att tvinga in förädlingsmaterialet i den för hvarje särskildt fall fast- 
stälda Schablonen skoningslöst kastade bort alla uppträdande främmande 
formen Dessa voro dock ofta minst lika lofvande som modersorten 
fastän i en riktning, som händelsevis foil utanför bearbetningens syfte 
för tillfället. 
Sedan jag vären 1890 fätt mig anförtrodd ledningen af Svalöfs- 
anstalten, framhöll jag ocksâ i föredraget vid ärets föreningsmöte *), att 
nägon förädling af baljväxterna âtminstone knappast vore tänkbar utan 
en föregäende renodling af de olikartade blandningsdelar, hvaraf jag vid 
mina försök funnit dem bestä. Början dermed var dâ redan gjord, lik- 
som uppdelningen af sträsädesslagen faktiskt denna samma sommar inled- 
des med uttagandet af 12 nya värhveten. Med de under den närmast 
följande tiden ökade farhägorna för den ordinarie arbetsmetodens otill— 
*) Se Utsädesföreningens Ärsberättelse 1889, sid. 86.
        

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.