60
xii. Om herr Welinders principer angâende
försändning af utsädesprofver tili ut-
ställningar.
Ar *1885 blef det vid utsädesutställning i Kiel pä mitt
tillskyndande föreskrifvet, att utsädesprofven skulle kafva ut-
tagits ur qvantiteter pä minst 500 kg. och i tvä personers
närvaro säsom vittnen, hvilka icke sjelfve deltogo i utställ-
ningen. Jag har före mitt anställande härstädes ät herr
Welinder öfverlemnat de trycksaker, som afsägo detta, och
säledes var detta vilkor bekant för honom.
Under den första tiden har herr W. ocksä erkänt dessa
principer som rigtiga och anvandt dem i härvarande Pörening.
Da förberedelser för utställningen i Trondhjem 1887
företogos, uppfordrades jordbrukarne af Styrelsen i ett sär-
skildt upprop (se Tdskr. f. Ldtm. annonsblad n:o 11, 1887)
att genom sydsvenska utsädesföreningens förmedling deltaga
i der varan de utställning och erhöllo följande anvisning:
»Profven fä ej vara handplockade, utan böra vara uttagna i
vittnes närvaro». I enlighet härmed finna vi äfven i »Med-
delanden om Sydsvenska Pöreningen etc. i anledning af 3:dje
allm. nordiska fröutställniugen i ïrondhiem 1887 » sid. 10
uppgifvet: »De utstälda sädes- och fröprofven äro icke hand¬
plockade utan uttagna ur större partier •—--»
Pâ nâgon diskussion om nyttan af en sâdan föreskrift
vill jag icke här närmare inga, utan endast anmärka, att jag
1885 föreskref, att vittnena sjelfva icke fingo vara utställare
och ej heller uuderlydande, säledes maste vara sjelfegande
jordbrukare, pä det att icke den ene skulle hjelpa den andre.
Profverna, som skickades härifran tili utställningen i
Trondhjem, uttog jag da tillsammans med herr A. U. West¬
feit d. 3 Juni 1887 ur de prof, som hade behâllits efter par-
tierna frän värförsäljningen. Af körn hade âtta sorter salts
och deraf hade äfven âtta sändts för undersökning tili frö-
kontrolianstalten i Lund; af de âtta försälda propsteierhafre-
sorterna sä ndes pä herr W:s tili herr Westfeit uttryckligen