Bauhaus-Universität Weimar

Titel:
Ärftlighetsforskning och rationell växtförädling
Person:
Nilsson-Ehle, Herman
PURL:
https://digitalesammlungen.uni-weimar.de/viewer/image/lit29292/8/
Ä RFTL1G H ETS FORS KN IN G ÜGH RATIONEU, VÄXTFÖRÄDLING 39 
för allt att konsumtionen pr individ utomordentligt ökats. M. a. 
o., künde vi nöja oss med samma koiisumLion pr individ sont 
for tjugu âr sedan, vore ej sâ synnerligen stor ylterligare pro- 
dnktionsslegring af nôden for ati under normala fôrhâllanden 
göra importen öfverflödig. 
Hasthveteskordens ökning inom o/ika fän under tjugofemârsperioden 1889—1913. 
□ = Medelskörd 1889—1893. 
■ = „ 1909-1913.. 
L & n 
Hektoliter 
1 
000-008 
% 
1 
ouu.uuo 
1 600 000 
1 § 1 
i § § 
§ 
1 . 
— 
Stockholms . . ........ 
Uppsala............ 
Södermanlanda........ 
Östergötlanda......... 
Jönböpings och Kronobergs. 
Kalmar........... 
Gotlands............ 
Blekinge ........... . 
Krt«tianstnd?......... 
1 
ä 
- 
■ 
I 
Hal lands............ 
Göteborgs-Bohua....... 
ÄKsborgs........... 
Skaraborgs........... 
Vüstmanlands......... 
Kopparbergs och Üäfleborgs. 
. 
» 
( 
För att nu öfvergä till frâgan, huruvida vâra andra vikligare 
kulturväxter kunna pä motsvarande satt förbättras, sä är del 
icke svârt alt Anna växtslag, som älminstone delvis förhälla sig 
mycket mindre gynnsamt än hösthvetet. Hit hör t. ex. haften, 
soin bildar en slâende kontrast till hösthvetet. Under det all 
man hos delta som nämndt i Skäne kan räkna med en 
möjlig ökning af ända tili 50 %, har det knappast lyckats 
att genoin förädling drifva upp afkastningen hos Skänes bästa
        

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.