544 LANDTBRUKS-AKAD13MIENS HANDUNGAR OCH T1DSKRIFT, 1914.
odlas i siria resp. omräden, eller man odlar och jämför dein sida •
vid sida, t. ex. i Sydsverige. Det tidiga sexradiga Norrbottenskörnet'3
mognar icke blott i Norrbotten pä'körtare tid än det skänska kör¬
net (i Skäne), utan även när de bäda sorterna odlas sida vid sida i
Skäne, är skillnaden i inognadstid förhanden.
Förr skilde man belt naturligt ej sâ noga pâ dessa tvä slag av
acklimatisation och sammanblandade sälunda fenomen, som — even-
tuellt àtminstone--ingenting alls ha med varandra att, skaffa. Man
studerade de vilda eller odlade växternas förhällande och egen-
skaper i olika klimat, d. v. s., pâ de platser, dür de förekommo, och
fann dä, att de i sin helhet utmärktes av karaktärer, som stodo i
ändamälsenligt samband med klimatet, och det lâg ju àtminstone i
vissa fall nära till hands att antaga, att klimatet var den direkt ver-
kande orsaken härtill. Rimligheten härav minskades ej utan sna-
rare ökades därigenom, att vid särskilda odlingsförsök (som tili en
hörjan huvudsakligen bestodo i att förllytta växter frän ett klimat
tili ett annat och jämföra, huru de förhöllo sig pâ de olika ställena)
klimatet ofta visade sig ha stärkt och pätagligt förändrande infly-
tande pâ växtens egenskaper. Att dessa förändringar genast skulle
bliva ärftliga, väntade man ej, men menade, att de sâ smäningom
künde fixeras. Mera uppmärksam och kritisk blev man däremot, dä
man började jämföra icke kulturer i olika klimat av samma material
utan omvändt kulturer pâ samma plats av material frän olika
klimat, icke t. ex. i bergstrakter kulturer av läglandsmaterial pä
100 och 2,000 meters höjd över liavet (eller höglandsmaterial
pâ samma sätt) utan kulturer av läglands- och höglandsmaterial
pâ samma plats, i höglandet eller i läglandet. Man fann dä
icke endast, att material av en oeh samma art frän olika klimat,
vid odling pâ samma plats sida vid sida, künde fürhâlla sig väsent-
ligt olika (vad sädesslagen beträlfar t. ex. med avseende pâ mog-
nadstid, som nyss nämnts), utan — vad mera betydde — att dessa
oliklieter ingalunda tenderade att försvinna vid längre tids
odling. Det är med utgängspunkt frän dylika iakttagelser, som man
numera med full rätt hör skilja mellan de bäda olika slagen av ackli-
matisering och studera dem var för sig.
Den individuella eller modifikativa acklimatiseringen. Klimatiska
modifikationer.
Granskar man klimatets direkt förändrande inverkan pâ växternas
egenskaper, sä är denna ofta nog tydlig och stör samt förnekas
av ingen, även om del nog i en del specialfall fâr granskas närmare,
huruvida de verkligen liöra hit. Utvecklingstiden hos sädesslagen är
t. ex. hos en och samma rena sort mycket olika läng under olika
är, allt efter som väderleken under sommaren är mera varm och
torr eller mera kall och fuktig. Pâ Svalöv kan skillnaden uppgä ända
