Bauhaus-Universität Weimar

Titel:
Viktigare framsteg under de senare åren med afseende på de teoretiska grundvalarna för växtförädlingen. Mendelismen och dess betydelse
Person:
Nilsson-Ehle, Herman
PURL:
https://digitalesammlungen.uni-weimar.de/viewer/image/lit29282/4/
2 
Yid ungefär sam ma tid som MENDEL i all tysthet ocli auspràks- 
löshet utförde sina omfattande och skarpsinniga experiment i en stilla 
klosterträdgärd i Mähren (Brünn), utkom DAIIWINS bekanta bok om 
arternas Ursprung. Darwin hade vissèrligen fiera fôregàngare, som 
uttalat tanken om organismernas utveckling ur hvarandra, men det 
var dock först han, som förskaffade utvecklingsläran an liai i gare, 
sàval genom det omfattande material af obestridliga fakta, pà hvilka 
han stödde den nya läran, som ock genom sitt i'örsök till förklaring 
af själfva utvecklingsförloppet, genom 'det s. k. naturliga urvalet. 
Mot Darwins lära, särskildt teorien om det naturliga urvalet, 
gjorde sig emellertid âtskillig kritik gällande frän vetenskapsmännens 
egna led. Sàlunda gjorde fransmannen JOKDAN omfattande experi¬ 
ment, som visade, att arter eller former voro oföränderliga, sä langt 
.erfarenheton rückte, och att sàlunda en liten variation, pà hvilken 
urval skulle kunna bygga förändringar, âtminstone icke alltid var för- 
lianden hos växterna. Jordans experiment route emellertid icke det 
beaktandc, som de förtjänade. I stallet konsoliderades utvecklings¬ 
läran af Darwins efterföljare i alltmera förenklade former: man autog, 
att orgauismerna alltid bosutte en tendens tili en viss, lat vara obe- 
tydlig, fluktuerande variation, pà gFunctval af hvilken urval alltid 
skulle kunna modföra förskjutning i den ena eller andra riktningen. 
Till denna lära passade emellertid Jordans experiment miust af allt, 
och de räkade därför efterhand i glömska. 
Den färdigbildade läran .syntes nu for mânga lämna ett tili— 
fredsställaude svar pà fràgau om utvecklingsförloppet, och da för- 
klaringen sàlunda var lämnad, var det ej underligt, att intresset för 
experiment pà detta omrâdo aftog. Häri ha vi nog att söka den 
viktigaste gründen tili att Mendels upptäckter just under de närmast. 
följande ärtiondena efter Darwinismens framträdande heit förbisägos- 
eller med afseende pà sin betydelse alls icke blefvo förstädda och 
uppskattade. 
Emellertid kritisorados Darwins lära äfven fràn andra synpunkter. 
Sàlunda framhöll bl. a. den framstàende botanikern och tänkaren 
NÄGELI, att det naturliga urvalet icke künde förklara Variationen» 
tillkomst och sàlunda icke vara det egentligen drifvaude momentet vid 
utveckliugeu. Donna invändning var af sà fundamental art, att den 
mäste leda tili särskilda forskningar, och det, är säkert ingen tillfällig- 
het, att just fràgau om den ärftliga variationens natur och tillkomst 
pà senare tid bl if vit. en af forskningens lmfvuduppgifter. 
Dà intresset för experiment sàlunda änyo blifvit lifligt, var det 
i slutet af 1890-talet, som tre botaniska forskare, sà godt som sam- 
tidigt och oberoende af hvarandra, lyckades komma, man kan gärna 
säga, en af naturons stora liomligheter pà späron, hvarvid de dock 
mäste fin na, att de endast bekräftade upptäckter och teorier, gjorda 
fiera ärtionden förut af augustinerpatern Mendel. Af Mendel hade 
hemligheten i själfva verket sä klart uppdagats och fraiulagts och 
haus teorier stödts med sä öfvertygande bovismaterial, att, man tili en 
början alls icke künde lägga nâgouting principiellt nytOÎTl-frväd'’hau,
        

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.