Bauhaus-Universität Weimar

Titel:
Nematoder, en hotande fara för vår sädesodling
Person:
Nilsson-Ehle, Herman
PURL:
https://digitalesammlungen.uni-weimar.de/viewer/image/lit29272/19/
52 
Härjningar af nematoder utomlands, särskildt i Tyskland 
och Danmark. 
Det torde väl vara bekant, hurusom den s. k. bettröttheten hos 
jorden, hvilken länge varit känd inom vissa soekerbetsodlande distrikt 
i Tyskland, genom Kühns undersökningar pävisades bero pä nema¬ 
toder i jorden. Kändt torde ocksâ vara, att nematoderna anstält 
sädana härjningar à sockerbetor, särskildt inom provinsen Sachsen, 
att är 1889 en försöksstation grundades i Halle med hufvudsakligt 
ändamäl att bekämpa nematoderna. Pâ senare tider anses betnema- 
toderna vara pä retur inom provinsen Sachsen, men de synas i stället 
ha blifvit allmännare i andra delar aï Tyska riket, i det de nu göra 
skada t. ex. i Schlesvig-Holstein, Hannover, Posen, Pfalz, Rhenpro- 
vinserna etc. Enligt Prof. Hollrung kunna de numera anses utbredda 
öfver heia Tyskland. Äfven i andra soekerbetsodlande länder, t. ex. 
i Frankrike, Österrike-Ungern, Polen, äfvensom i Danmark som ofvan 
nämdt, äro de längesedan välbekanta. 
Deremot är det först pâ de sista ären, som man kommit riktigt 
pä det klara med nematodernas stora skadlighet för hafren. Detta 
beror väl delvis derpä, att man förut egnat dem föga uppmärksamhet, 
men kanske ocksâ derpä, att de äro i tilltagande. Hittills är det 
säkerligen i Danmark, som man har den största kännedomen om 
hafrenematoderna. Statskonsulent K. Hansen har här sedan 1895 under- 
sökt eller skaffat upplysningar om ej mindre än 3202 hafrefält i olika 
delar af landet*). Af dessa voro öfver tredjedelen tydligt angripna 
och âtskilligt liera svagt angripna. Man kan ju häraf' förstä, hvilka 
förluster hafrenematoderna förorsaka det danska jordbruket. Antalet 
angripna fält i förhällande tili de undersökta var störst â Fyen, hvarest 
nematoderna sälunda säkerligen äro mest utbredda, dernäst â Själland 
och Lolland-Falster, minst â Jylland (hufvudsakligen östra delen). 
Det visade sig vidare, att hafrenematoderna endast sällan upp- 
trädde â sand- eller mossjord. Allmännast vore de â vanlig lermylla, 
â styf lerjord gjorde de sig mindre gällande. Under torra, varma är 
göra de mest skada. Hafrenematodernas tilltagande i Danmark anser 
K. Hansen bero derpä, att man pä senare tider ökat odlingen af 
hafre i blandning med körn och baljväxter; härigenom äterkommer 
hafren för ofta pâ samma fält. 
I Tyskland har man pä de sista ären iakttagit skada af nema¬ 
toder inom de mest skilda delar af riket, frän Schleswig-Holstein ända 
*) Eni. referat af föredrag i det Kgl. danske Landhusholdn.-Selskab. Ugeskrift for 
landm. 1903, p. 39.
        

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.