Bauhaus-Universität Weimar

Titel:
Hvad lär oss de senaste tio årens erfarenhet beträffande sädesarternas förädling?
Person:
Nilsson, N. Hjalmar
PURL:
https://digitalesammlungen.uni-weimar.de/viewer/image/lit29266/9/
51 
Heia detta tillvägagingssätt är för var svenska sädesodling all- 
•deles egendomligt och alienastiende, sa mycket mera sorti vi för be- 
tryggande af den vigtiga afgörande kontrollen liksom för att säkrare 
träffa pä väsentliga, d. ä. konstant ärftliga egenskaper som sagdt riktat 
vir förnämsta uppmärksamhet pa de rent botaniska kännetecknen — 
lika säkert i ord itergifna som tili sin betydelse igenkänliga — hvilka 
hittills af växtförädlingen totalt lemnats isido. 
Att den slutliga bedömningen och uppskattningen af de färdiga 
stammarne deremot heit och hallet grundas, pa hvad de i praktiskt af- 
seende visa sig kunna prestera, behöfver jag väl knappast nämna. 
En annan pâtaglig vinst af denna ökade uppmärksamhet för det 
■enskilda plantindividet ligger i de derated högst väsentligt stigande ut- 
sigterna att na verkligen afgörande résultat. Den äldre metoden hiller 
sig uteslutande tili den redan färdiga Sorten som sadan, hvilket, di an- 
talet sorter ju, ehuru stört nog, dock är begränsadt, och det endast 
gäller de bättre och bästa bland dessa, i sjelfva verket ger ett inskränkt 
arbetsomräde och inskränkta möjligheter att komma hastigt framit. 
Svalöfsmetoden ser deremot heit och hallet bort frän sorterna som 
sidana, utsträcker i stallet sin uppmärksamhet tili sädesslaget i dess 
helhet och förfogar dermed i sjelfva verket öfver de rent af oändliga 
formserier, hvaraf detta vid ett mera ingaende Studium och för ett vandt 
öga visar sig besti. 
Detta, säger man frin andra hallet, är emellertid »just ett fei hos 
metoden, som onödigtvis ökar arbetet och gör det oöfverkommeligt för 
-den enskilde landtmannen». Mi sä vara, att stegrade ansprik pa bade 
arbetskrafter och fackkunskap härifran äro oskiljaktiga. Detta har dock 
ingenting att betyda gentemot den ökade vissheten om en god utgâng. 
Ville man här som förut basera sitt arbete pi blott ett begränsadt antal 
former, komme det att bero pâ en ren slump, om bland dessa nagon 
verkligen värdefull rikat in. Heit annat deremot om fran början tagas 
med i beräkningen alla de variationsanlag, man kan finna sig erbjudna 
af naturen, och sedan efter hand af dessa skjutas it sidan alla med pi- 
tagliga fei behäftade, tili dess slutligen blott nagra fi, men di ock'sa de 
afgjordt bästa sti qvar. Detta torde ocksi vara nära nog den enda 
form, hvarunder det i si mänga afseenden värdefulla material, som inne- 
hilles i vira gamla landtraser, kan dragas med inom förädlingens ri- 
märken. Att häraf mycket är att vänta, torde emellertid vara obe- 
stridligt. 
Enligt den gängse isikten skulle nu vidare ett arbete si planlagdt 
och bedrifvet som detta Svalöfs nyare ej fi anses som verklig förädling 
utan blott som »uppsökande af spontana variationer» och »uppdragände 
af nya sorter». Fransedt det, att jag öfver hufvud taget ej ville skatta
        

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.