Bauhaus-Universität Weimar

Titel:
Berättelse öfver en med statsunderstöd företagen studieresa till Danmark och Tyskland
Person:
Ljung, Erik W.
PURL:
https://digitalesammlungen.uni-weimar.de/viewer/image/lit29256/27/
49 
tigt uttryck för sorternas relativa afkastningsförmäga. Försöket ut- 
lägges pä sä sätt, att man omväxlande sär 4 rader af de bäda sor- 
terna. För att radafständet skall bli lika, markeras detta före sädden, 
antingen med en 4-radig maskin eller ocksâ med en markör med 4 
rader. De bäda midtraderna komma därigenom alltid pâ samma afständ 
frân sina sidorader, d. v. s. de fä öfverallt lika stört utrymme. Detta är 
ocksâ nödvändigt, enär det är de bäda midtraderna och endast dessa, 
som användas för beräkning af skörderesultatet. Därigenom är det 
lätt att fä den bestämda storleken, l/r,oo tl. pä hvarje parcell, och li- 
kasä undvikes pä detta sätt ”nabo”-verkam För sistnämnda ändamäl 
gör man ocksâ, som synes pä planen, raderna nägot längre, än som 
erfordras för den bestämda arealen; äfven i radernas ändar anser 
man det sälunda nödigt att förhindra ” nab o”-verkam 
Vid sädden, som verkställes med en handsâningsmaskin, använ¬ 
das rikliga mängder af utsäde för att undvika mistor i raderna. Skulle 
trots detta nâgra sädana uppkomma, använder man dock ej det pä sina 
häll tillämpade sättet att fylla mistorna med motsvarande antal rötter 
frân andra rader. Detta ansägs nämligen kunna ge oriktiga résultat, 
■och i hvarje fall vara obehöfligt pâ grund af det stora antalet parceller. 
Rotfrukterna i försöken behandlas och skördas pä vanligt sätt. 
Vid sädden och skörden är, liksom vid sädesförsöken, alltid nägon 
assistent närvarande. 
Efter denna kortfattade beskrifning öfver den vid sortförsöken 
pä Fyen använda metoden torde det vara skäl tili att med nâgra ord 
framhälla, hvad som är för densamma särskildt utmärkande. 
Forst kan man dä lägga märke tili, att hvarje försök afser att 
besvara endast ett sp'ôrsmàl, hvilket i regel kan formuleras sä: är en 
viss bestämd sort (t. ex. Gulhvid Tystoftehafre) öfverlägsen en annan 
bestämd sort (t. ex. Dansk hafre)? Vill man ha fiera sorter pröfvade 
och jämförda, lägges därför ett försök för hvarje sort, och i samtliga 
försök ingâr dâ en och samma sort som rnätare (maaleprover). Sä 
hade man t. ex. i âr pä Dalums landtbruksskola 7 särskilda, intill 
hvarandra liggande försök med 7 olika sockerbetssorter, hvilka jäm- 
fördes med den af fabrikerna tili odling utlämnade Sorten. Antalet 
”fælles”-parceller var 20, och följaktligen bestod hvarje försök af 40 
parceller eller tillsammans 280 parceller. Fördelen med detta tillvä- 
gagängssätt skulle, enligt Konsulent Madsen-Mygdal, vara, att de olika 
-sorterna komma att ligga intill hvarandra, hvarigenom eventuella olik- 
heter i jordmänen ej kunna vara sä stora och inverka sä störande 
pä försöksresultatet, som om de olika sorterna komma pä större af¬ 
ständ frân hvarandra. 
Utmärkande för försöksmetoden är vidare, att man läter hvarje
        

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.